Kunde gått riktigt illa!!!

tJag har haft en ren helvetes vecka rent ut sagt.... Fy fan säger jag bara!
Allt började i onsdags då jag och Ellie efter en mycket lång längtan äntligen skulle ha en fika dejt med ett gäng goa tjejer. Vi var uppklädda, håret var fixat, spacklet va perfekt , vi va redo.... mamma kom förbi en sväng och lämnade lite kläder som hon hade fyndat på Ullared till Ellie.
Jag hade packat in allt i bilen som behövdes för dagen, det var bara lilla Ellie som skulle in i bilen och spännas fast.
Precis när jag lutar mig in i bilen för att sätta Ellie i barnstolen....så sa det bara PANG!!! Jag både hörde och kände hur det small till i ryggen , och ryggen bara vek sig!! Det var den mest fasansfulla smärta jag någonsin känt...minsta lilla rörelse resulterade till att det kändes som att ryggen bokstavligen skulle gå av.
Ellie blev klämd mellan mig och bilen, och jag kunde inte göra nånting åt saken. Hur jag än kämpade så förblev hon klämd.
Jag började skrika hysteriskt, samtidigt som jag försökte andas och hålla nere spyan som var på väg upp pågrund utav den extrema smärta som kom ifrån ryggen.
Tack och lov hade mamma inte hunnit åka än! Jag kan inte och vill inte tänka på vad jag skulle ha gjort om hon inte hade varit där. Jag kunde verkligen inte röra mig!!
Mamma lyckades lirka ur Ellie mellan mig och bilen.... ingen skada skedd. Tack och lov!!

Jag själv står kvar och kämpar med att få luft, och undvika den massiva panikångestattacken som var på väg med skenande fart. Spyan åkte upp och ner i halsen på mig, pågrund utav smärtan!
Mitt i allt lyckas jag ringa efter Henke, och be honom komma hem bums!! Inte en chans att mamma hade klarat av att ta hand om både mig och Ellie samtidigt.
Mitt i kaoset så lyckas jag ringa till Mia och beklaga att jag tyvärr inte kommer till dejten med tjejerna...
Sen minns jag inte mycket...Panikångestattacken slog till med full kraft och jag trodde bokstavligen att jag skulle dö. Jag grät hysteriskt och kände hur nära jag va på att svimma.....
Efter en stund (som kändes som en evighet) så kommer Henke hem, och efter mycket om och men så lyckas han och mamma få in mig i huset.
Jag skriker hysteriskt efter smärtstillande, och både Henke och mamma få ta några ordentliga ordsmällar från mig. Tillslut så fick min svärmor åka förbi min svägerskas jobb, för att hämta upp 2 starka smärtsillande tabletter. När jag väl fått i mig dessa, så kunde jag ta mig upp till sängen på andra våningen.
Och där blev jag kvar.... (nu i efterhand kanske inte det bästa idén från min sida, men jag skyller på att jag hade ont och inte kunde tänka klart ). Men väl där uppe så däckade jag, vet inte om det va pågrund utav tabletterna eller utav smärtan.
När jag vaknade till igen så fanns det smärtstillande tabletter tillhands, som jag direkt dök på.
In i dimman igen!!! Halleluja!!
Mamma tog med sig Ellie hem, så att Henke skulle kunna hjälpa mig de närmsta dagarna.
Vid 22 tiden på onsdag kvällen så var min blåsa fylld till maxgränsen, men jag kom inte upp ur sängen!!
Det gick bara inte.... varje försök slutade med att musklerna i ryggen började krampa som resulterade med att jag inte kunde andas.
Det blev ett samtal till akuten.... som var väldigt nära att skicka en ambulans. Men jag var inte helt nöjd med den idén.... kände att det kanske va lite väl drastiskt!! Så läkaren gav mig utförlig order att ta en riktig HÄSTDOS utav de olika smärtstillande preparat som min mamma och svärmor skramlat fram till mig.
Och hade jag inte kommit upp på fötterna inom en timme och kissat så skulle jag ringa SOS direkt, så de kunde skicka en ambulans för att hämta mig.
Ja, vad skulle jag göra? Jag svalde den mängd tabletter utav varje sort som läkaren utförligt hade sagt till mig... och efter en stund så börjar allt snurra! Jag är hög som ett höghus!!!! Nästan exakt 1 timme efter samtalet med akuten så står jag på fötterna med hjälp utav Henke och kissar stående på plats. Ja ni läste rätt!! Jag kissade på mig!!! Men jag säger bara det FY FAN VAD SKÖNT DET VA!!!
Efter detta minns jag inte mycket mer..... Vet nu efteråt att Henke snällt fick ta hand om pölen och även tvätta av mig. Klä på mig rena underkläder och bädda ner mig i sängen igen.

Jag vaknar TIDIGT på morgonen igen, och har så djävulusiskt ont!
Jag sväljer lite tabletter och somnar snabbt om igen.... Henke väcker mig vid 7 tiden och efter mycket om och men så lyckas vi få ner mig till soffan på första plan. Lyckades även gå på toalettern för att göra mina behov. =0)
Det är sjukt vad ett par starka tabletter kan hjälpa än när man behöver dom som mest!!
Jag ligger sen hela förmiddagen däckad i soffan, men efter påtryckningar från omgivningen så blev det en tur till en kiropraktor. Som dock inte kunde göra så mycket, eftersom jag hade en alldeles för stor inflammation i ryggen. Efter ett snack med en privat läkare så får jag ytterligare tabletter utskrivna och läkandet kunde börja.... Redan på fredagen kunde jag med egen kraft ta mig till toaletten och även tillreda smörgåsar.
Idag känns det betydligt bättre i ryggen, men det beror mycket på tabletterna som intas under dagen. Jag har iallafall gått ner till lite svagare preparat....och är inte lika snurrig i huvudet! =0)

Henke hämtade hem Ellie på fredag eftermiddag efter han slutat jobba... och det va ett riktigt kärt återseende när jag äntligen fick träffa min lilla prinsessa igen efter nästan 3 dygn.

Ja så här har min helg varit.... inte direkt vad jag hade planerat!! Men men.... vad göra??
Jag säger bara en sak .....  Jag önskar verkligen inte änns min värsta fiende ( om jag nu skulle ha nån ) få utstå sådan extrem smärta. En förlossning är en piecs of cake jämfört med denna djävulusiska RYGGSKOTT som slog ner som en blixt från klarblå himmel.

Nu är det en tid framöver med många behandlingar med kiropraktorn och sjukgymnastik som gäller!!!  Jippi!!!  NOT!

Oj, det blev ett låååångt inlägg..... =0)



Pöss