Dagen hade varit en riktig pina både för mig och Ellie.....
Ellie hade nästan skrikigt konstant hela dagen pågrund utav hennes magknip.... det resulterade att jag inte kunde lägga ifrån henne änns för bara några sekunder.
Så det blev verken frukost, lunch eller middag för mig.... det ända jag fått i mig under dagen var ett par pepparkakor som blev över när jag och Mia fikade i tisdags. Jag lyckades fylla upp ett glas mjölk till mig... så det va den ända vätskan jag fick i mig.
Ni kan då förstå att jag var totalt utmattad när Henke kom....
Det lustiga va att så fort Henke kom hem så slutade Ellies magknip... och blev tyst som en mus.
Det va så skönt att se sin dotter glad igen och slippa se henne ha ont. Det är bland mest hjärtskärande som finns att se sitt barn lida.. och man kan inte göra nått åt det än att försöka trösta.
Vi passade på att klä på oss alla 3 och tog bilen till Kämparp för att byta till vinterdäck.... Ellie somnade direkt då jag knäppte fast henne i bilbarnstolen.
Jag och Ellie gick in till Ellies farmor och farfar.... och till min stora glädja så bjöd de på mat!!
Åh..... mat har aldrig smakat godare än vad det gjorde igår. Hungrig som jag va... och en hel kanna hemmagjord flädersaft fick jag i mig oxå.
Ellie sov under hela däckbytet och middagen och vaknade inte förräns vi kom hem. Då gav jag henne lite mat och så somnade hon om igen.... och vaknade inte förräns vid 03.30 tiden inatt.... blev ett blöjbyte och lite mat igen. Hon somnade om direkt igen och vaknade inte igen förräns vid 8 tiden i morse.
Och idag har hon varit en fröjd... ingen magknip och sovit bra under hela dagen. Så jag har hunnit få i mig frukost, tvättat 3 maskiner med tvätt och hunnit uppdaterat mig på min lilla bloggrunda och lagt in några nya foton på Ellie på Facebook. Och nu sitter jag här och skriver ett nytt inlägg på min egna blogg.
Vi ska snart klä på oss varma kläder och gå bort till Vapenvallen för att hålla min syster och Ellies kusiner sällskap när de åker skridskor. Funderar på om jag ska koka lite varm choklad och ta med mig... Kan nog värma gott i kylan. =0)
Pöss & Kram
Usch jag vet hur det är att ha sådana där dagar, man är redo att hoppa från balkongen vilken minut som helst. Dalton är inne i någon separationsfas nu att han skriker så fort man går ur rummet och blir inte tyst för än man kommer tillbaka och då början han flina... skitunge.
SvaraRaderaMen är det något jag lärt mig på dessa månader så är det att det är ingen fara om dom får skrika lite. Du måste få gå på toa och få äta. Men jag vet att det är as jobbigt att höra dom skrika men man vänjer sig efter ett tag ;)
Har du testat att pumpa ut och sen mata med en sån luftfri flaska mot magknipet?
puss